Älskade unge, tänk vad du växer! Redan 14 månader med stor personlighet. Blyg när du träffar människor och vill avvakta innan du tar plats. Du pratar mer och mer och det är så kul att svara på dina DaDaDaDa för du tror verkligen att du säger något  som man förstår. Häromdagen sa du Mamma när du såg mig  och du springer till hallen och ger mig en kram när du hör mig komma hem från jobbet. Älskade unge, du är perfekt 💚
(null)

(null)


Klart Noel ska ha en adventskalender inför julen 🎅🏻 
(null)

Är det något jag kan blir arg över så är det kommentarer från okända människor. Noel har sitt gälla läte (ni som vet ni vet) och vi får ständigt kommentarer från människor på stan eller i affärer om hur han låter. Några av standardkommentarerna är:
-Han kanske ska bli operasångare!
-Ha ha jag trodde det var larmet som gick!

Idag utanför Ica så var Noel glad och nöjd och gjorde ett glädjetjut och då säger en kvinna som går förbi: det lät som ett billarm! 

Alltså ärligt? Varför känner man behov av att ens kommentera sånt?? Jag är mycket medveten om hur han låter och det är verkligen inte för att han är sur. Det är hans sätt att prata. Kanske överreagerar jag? Jag är bara så trött på dessa utlåtanden och det har blivit en stress. Jag drar mig för att ta med honom till ställen för att han kanske ska låta så någon fäller en "rolig" kommentar. Blööh. Nu har jag fått gnälla lite och ska bädda ner mig och sova bort min ilska. Godnatt 💚
(null)